Dag: 31 december, 2021

Äntligen är vi mainstream. Hejdå!

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

Hej läsare och deltagare! Vi startade DelaEko.se med målet att göra kollaborativ ekonomi till ett välkänt begrepp och att inspirera till handling. I våra första interna dokument skrev vi faktiskt in att syftet med DelaEko skulle vara att “göra det mainstream”.

För två och ett halvt år sedan startade vi och vi började fantasilöst nog med att Googla “delandets ekonomi”. Vi fick tre träffar. Samtliga handlade om en och samma verksamhet. Idag skrivs det om kollaborativ ekonomi och delningsekonomi överallt: i smala veckotidningar, i hela artikelserier i de största dagstidningarna, till och med i de glansiga livsstilsmagasinen. För att inte tala om hur mycket det diskuteras på sociala medier. Ibland hettar det till, vilket i sig är ett tecken på starkt intresse.

Vi inser att vårt mål är nått. Därför pausar vi bloggen på obestämd framtid.

Den kollaborativa ekonomin som begrepp har spridit sig i forskar- och studentvärlden och i miljökretsar. Journalister, företagare, designers och folkliga kändisar pratar om det. Flera statliga utredningar är sjösatta och Skatteverket har redan definierat vad som är “delning” och vad som inte är det, från ett skatteperspektiv.

Vad är betyder det här med att dela egentligen? Är det nödvändigt att definiera? Vi har tyckt det varit spännande och givande att undersöka och skriva om delande. Vi kom fram till att “delningsekonomi” är missvisande och började istället använda kollaborativ ekonomi som begrepp.

Människor över hela Sverige har börjat praktisera kollaborativ ekonomi som medveten strategi för att minska resursanvändning, spara pengar och kanske för att komma varandra närmare. Naturskyddsföreningen skrev till och med en hel bok om det.

Vi har jobbat hårt på den lilla fritid vi haft med att undersöka och sprida den kollaborativa ekonomin. Det har varit fantastiskt roligt! Vi har hållt föredrag och workshops, vi har synts en del i media och vi har deltagit i flera studier (t.ex. den, den, den och den). Vi har till och med åkt på internationella konferenser på temat, bara för att vi tycker att det här ämnet är så spännande. Framför allt har vi fått äran att utbyta idéer med många fantastiska tänkare på just ämnet kollaborativ ekonomi.

Men, som de två forskarsjälar vi är känner vi nu att vi fått grepp om den kollaborativa ekonomin. Analysen är gjord. För nu. Nu vill vi luta oss tillbaka och se hur det växer och utvecklas.

Vi fortsätter, men på andra sätt.

Vi kommer att fortsätta hålla föredrag och workshops. Det är nog det vi tycker är roligast: att få prata med andra, att få inspirera till mer delande och att själva bli inspirerade. Envägskommunikation har nog aldrig varit vår grej.

Tanken med bloggen, föredragen och allt det andra grundar sig i vårt gemensamma och brinnande intresse för hållbarhet. Vi ser att kollaborativ ekonomi är ett verktyg för att ta oss ifrån ohållbara samhällsstrukturer.

Vi vill rikta ett stort tack till er läsare, alla ni som har mejlat oss med idéer, frågor och synpunkter och alla ni som delat våra inlägg och fört diskussioner som bidragit till att “kollaborativ ekonomi” nu är mainstream. Massa kärlek till er!


Categories: historiska inlägg

SKOGSSKAFFERIET – delande av växtkunskap. Ätbart och medicinalt i din närhet

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

Ätbart i naturen är mer än blåbär, lingon och svamp. Denna kunskap har till stor del försvunnit ur det globaliserade samhällets kollektiva medvetande det senaste halvseklet. Men kunskapen väcks nu ur sin glömska med hjälp av internet och goda idéer.

Den enskilda individens större medvetenhet och krav på att veta var och hur maten produceras utgör en faktor som ökat efterfrågan på ekologisk, närproducerad och kemikaliefri mat. Trenden mot att använda vilda örter, växter och ogräs på menyn på restauranger och i matlagningsprogrammen med en medveten profil är en annan indikation på att intresset och efterfrågan på mer etisk och hållbar matproduktion sprids. Ur de hänseendena utgör vilda växter i naturen och närmiljön en oerhörd, ej till fullo nyttjad, resurs. Tack vare sajter som skogskafferiet.se och dagsattplocka.se tas äldre tiders kunskaper om matresurser i naturen och vår närhet fram och presenteras på ett lättillgängligt och tilltalande sätt för var och en med internetuppkoppling.

Lättillgängligt för både nybörjare och veteraner

Ur resursperspektiv talar vi om självproducerande mat. Det som krävs för att tillgodogöra sig resursen är kunskap om var och hur man samlar. Den utmärkta webbsidan skogsskafferiet.se är en lättöverskådlig och lätttillgänglig informationsdatabas över de vanligast förekommande ätbara växterna i vår närmiljö och natur. Informationen passar den helt oerfarne till den mer erfarne samlaren. En gradering markerar om den ätliga växten är lätt eller svår att ta del av. Graderingen utgår från Mycket lätt till Svår och syftar framförallt på hur lätt eller svår växten är att känna igen. Växterna lyfts fram och presenteras med en tydlig bild efter årstid och aktuell månad samt alfabetiskt. Man kan även välja att söka efter användbara delar (som rot eller bär m.m.) eller utifrån användningsområden (som sylt eller bröd exemplevis). En del växter presenteras med fler bilder som visar detaljer av växtdelar och eventuella frukter. En del växter förekommer under flera månader eller säsonger beroende på olika ätbara delar på växten och deras respektive skördetid. De ätbara delarna anges och vanligtvis ges exempel på tillagning. Information ges om var man kan hitta växten och vad växten innehåller näringsmässigt. Eventuella likheter med andra växter tas upp. Användbara råd kring insamling ges. Skogskafferiet avstår från att beskriva växterna och hänvisar till en rekommenderad flora vid osäkerheter eller definitiv bestämning av arter. För bästa resultat och säkerhet kan Skogskafferiet användas som en kompletterande guide över ätbart tillsammans med en flora.

Kärleksört; blommor rika på C-vitamin och ätbara rotknölar. Väldigt bra vid överlevnadssituation. Bilden är ej CC men vi har fått låna den av Skogsskafferiet.

Gratis och delad kunskap genom deltagande

I kommentarsfältet kan användaren göra tillägg. Det kan gälla kommentarer till texten eller ett lyckat tillagningssätt. Därmed bjuds användaren in till att delta i uppbyggandet av sidan. Informationen som samlas beskrivs som ett pågående projekt av personerna bakom. Användaren uppmuntras till att göra faktakorrigeringar eller ha synpunkter på texterna. Korrigeringar eller tillägg i texten sker via mailkontakt med administratör.

Skogskafferiets webbsida och dess kunskapsbas är gratis för de som använder den. Med en smartphone får användaren direkt åtkomst till en informationsdatabas med tydliga beskrivningar och bilder ute i naturen eller närmiljön. Skogskafferiet finns, förutom hemsidan, även på twitter och Facebook. Där uppmärksammas utvalda växter (efter säsong), nyheter och recept.

Uppmanar till respekt för naturen

Syftet och bakgrunden till Skogsskafferiet anges vara en ”övertygelse att såväl global rättvisa som ekologisk hållbarhet måste gå hand i hand med ett levnadssätt som minimerar vår miljöpåverkan och som sker i samklang med naturen”. Ett sätt att verka för det är att ”återupptäcka tidigare generationers kunskap om den mat och medicin som växer vilt i vår närhet”. Skogskafferiet uppmanar till en hänsynsfull användning av naturen där man respekterar ekosystemen och andra arters rätt och behov av samma växter som kan plockas i naturen. Sidan drivs på ideell basis.

Categories: historiska inlägg

Skrota ordet ”Delningsekonomi”

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

“Delningsekonomi” är ett nytt ord i svenska språket. Det klingar nästan vackert. Många drog kanske en lättnadens suck när det kom; äntligen finns ett ord som beskriver de icke-traditionella tjänsterna: låna klänningen i ett klädotek, få möblerna ihopmonterade eller ta en billig taxi via en app. Men många av oss verksamma i den kollaborativa ekonomin blev snarare upprörda. Vi förespråkar en uppdelning av dessa tjänster i begreppen “kollaborativ ekonomi” samt “on demand-ekonomi”. Anledningarna till att sätta rätt etikett på rätt sak i det här fallet är: en rättvis arbetsmarknad; korrekta uträkningar av miljönyttan samt en acceptabel beskattning.

Vi tar det största missförståndet först. En stor del av de verksamheter som i media beskrivs som “delningstjänster” handlar i själva verket om att möjliggöra snabb tillgång till billig (och ofta oförsäkrad) arbetskraft snarare än att möjliggöra någon form av delande. Till exempel kan du via en app hyra en människa som städar, det vill säga köpa en städtjänst. Eller så vill du att någon kommer och monterar ihop dina nyinköpta möbler. Inget konstigt med det, problemet ligger inte i själva tjänsten. Problemet är att företaget som förmedlar tjänsten utger sig för att vara mer än en arbetsförmedling. Många utger sig för att vara ett community, en sammanslutning av människor som “bara vill hjälpa till”. Båda parter, båda köparen och säljaren, vilseleds av företagens tolkning av delande, en tolkning som andra kallar sharewashing. I fallet med de dömda Uber-förarna uppger många att de trodde de följde lagarna eftersom företaget Uber sagt att allt var lugnt. Men i verkligheten handlar det här om arbete snäppet under sedvanligt daglöneri. 

Likriktning eller mångfald

Tack vare innovation finns idag en mångfald av varor och tjänster, men allt är inte samma. Genom att envisas med att “baka ihop” i princip alla tjänster som kan fås eller köpas via din smartphone, under begreppet “delningsekonomi”, försvinner förståelsen för mångfalden. Det är då “att dela” blir detsamma som att sälja eller att hyra.

Nu pågår en statlig utredning om hur dessa icke-traditionella tjänster ska beskattas och regelföras. Därför blir rätt etikett på rätt verksamhet mycket viktig. Vi anser att det till exempel är helt orimligt att en verksamhet som genom en app säljer taxiresor ska likställas med en digital plattform som underlättar för samåkning: att skjutsa varandra i privata bilar. Att samåka är ett bra exempel på faktisk resursdelning där underutnyttjade säten, transportsträckan och ibland även kostnaden delas. Vilket leder till både miljönytta och ekonomisk nytta för de enskilda personerna. Samåkning är ett exempel på en verksamhet som ingår i den kollaborativa ekonomin.

Att förenkla och likställa verksamheter med varandra, trots fundamentala skillnader i de värden och relationer som de skapar, riskerar också att likrikta verksamheterna. Det hotar den mångfald av verksamheter som vi idag ser och som vi tror är vital för att göra vår framtida ekonomi mer anpassningsbar och långsiktig.

Vi ställer oss därför starkt emot ett likställande av vitt skilda verksamheter i det diffusa begreppet ”delningsekonomi” och förespråkar istället användandet av begreppen “on demand-ekonomi” och “kollaborativ ekonomi”.

Kollaborativ ekonomi vs on demand- ekonomi

Det är i den kollaborativa ekonomin vi ser de stora möjligheterna att utmana det ekonomiska system vi har suttit fast i alldeles för länge och som haft förödande konsekvenser på global jämlikhet, miljö och klimat. Det är här vi hittar initiativ som grundar sig på jämlika maktrelationer och rättvis resursfördelning, som snarare skapar miljönytta än som bidrar till resursslöseri. Ett antal forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet, Södertörns högskola och Chalmers har studerat kollaborativ ekonomi som ett av flera intressanta scenarier för att i framtiden kunna nå en ”hållbar utveckling”.

Drivkrafterna bakom den kollaborativa ekonomin är många och syftet med olika initiativ varierar. Det vi kan se är att allt fler människor ifrågasätter den individualistiska slit och släng-ekonomi vi har idag och som tär på både vår planet och människor. Fler och fler människor sätter tillgång framför ägande och väljer i allt större utsträckning att hyra, dela, byta, låna, ge och handla saker med andra medmänniskor istället för hos stora kedjor.
Till skillnad mot kollaborativ ekonomi kan on demand-ekonomi definieras som ekonomisk aktivitet skapad av digitala marknadsplatser där konsumenter får omedelbar tillgång till varor och tjänster. Här ser vi bland annat den omdiskuterade aktören Uber men också verksamheter som Spotify. Det är tydligt att syftet med tjänsterna är att på ett snabbt och smidigt sätt tillgodose kundens behov när det uppstår. Fokus ligger på att det ska vara smidigt och att du ska få tillgång till tjänsten när du vill, on demand.

Vi vänder oss inte emot on demand-tjänster som sådana, men det är helt nödvändigt att särskilja dessa mot kollaborativa tjänster för att olika sorters verksamheter, med olika drivkrafter och syften, ska kunna regleras på mest lämpliga sätt. Rapporter pekar på ökande ekonomiska och sociala klyftor i Sverige, samtidigt som vår negativa miljöpåverkan blir allt större. Det är hög tid att vi tittar på hållbara alternativ. Vi tror att kollaborativ ekonomi kan vara en del av lösningen för en ekonomi som i praktiken hushåller med resurserna och bidrar till mellanmänsklig tillit.

Categories: historiska inlägg