Jobb som miljöinspektör

Jobbet som miljöinspektör är för den som är intresserad av olika frågor gällande miljö och hälsoskydd. Oftast kräver jobbet som miljöinspektör att man befinner sig ute på fältet och kontrollerar att olika miljölagar och liknande följs på rätt sätt. Med detta yrke kan du vara specialiserad inom ett specifikt område, men även kombinera dessa. Områdena brukar oftast vara kopplade till det som tidigare nämndes, hälsoskydd och miljöskydd, men kan även inkludera livsmedelskontroll. Det som kan vara spännande med att vara miljöinspektör är att man får besöka alla möjliga olika verksamheter och industrier. Du får chansen att besöka alltifrån olika verkstäder till restauranger och butiker. Och som tidigare skrivits är jobbet att hitta brister eller se om vissa miljölagar inte följs, som exempelvis miljöbalken och strålskyddslagen som är några av de viktigaste lagarna.

Yrket miljöinspektör är ett nyttigt sådant, och för den som vill göra gott kan det vara ett passande yrke eftersom att en miljöinspektör jobbar för att förbättra olika aspekter i det vardagliga livet. Det kan till exempel handla om att se till att ventilationen i olika skolor är godkänd eller kontrollera kvalitén hos olika livsmedel. Miljöinspektören hjälper alltså till att utveckla och förbättra livs standarden i samhället på olika sätt, vilket alla gynnas av. Det är även ett mycket socialt arbete trots att man kanske oftast arbetar självständigt, eftersom att de frekventa besöken på olika verksamheter, industrier och liknande innebär kontakter med andra människor. Självständigheten i arbetet innebär också att man får ett visst ansvar, men ibland kan även samarbete framkomma med olika tjänstemän exempelvis, inom statliga som kommunala förvaltningar som representerar företag.

Categories: Okategoriserade

Olika sätt att värma upp din villa

Idag är allt fler svenskar miljömedvetna och försöker hitta vägar att minska sin egna negativa miljöpåverkan. Ett av de viktigaste valen är hur du värmer upp din villa. Låt oss titta närmare på vilka alternativ som finns.

Elvärme

Vanlig el används för att värma upp villan, precis som den el som används för annan elektronik i hushållet. Den kanske största fördelen är enkelheten. Eldrivna element är bara att koppla in direkt i vägguttaget. Nackdelen är att du blir beroende av billig el. Rent historiskt har Sverige haft billig el, men tiderna förändras. Det krävs ett bra elavtal för att hålla nere kostnaderna, samt att politikerna lyckas planera långsiktigt kring Sveriges elförsörjning, inte minst i de södra delarna av landet.

Värmepump

Det finns olika varianter av värmepumpar som luft-luftvärmepump, luft-vattenvärmepump eller bergvärmepump. Syftet är att ta tillvara på värme från utomhusmiljön och minska uppvärmningsbehovet. Med rätt värmepump går det att spara mycket energi och valet beror på fastigheten och dess förutsättningar. Värmepumpar har blivit allt bättre och idag finns gott om moderna, energieffektiva varianter som anses miljövänliga.

Pelletsbrännare

Fungerar genom att pellets bränns och är betydligt effektivare än traditionell vedeldning. En stor fördel är att komma bort från elanvändningen, men det finns även vissa nackdelar. Först och främst måste man investera i en pelletsbrännare som brukar kosta omkring 50 000 kr. Under ett normalt år för en normalstor villa brukar det också krävas pellets för omkring 10 000 kr. Till det kommer en hel del arbete med underhåll, samt att förrådet med alla pellets kräver en hel del utrymme.

Fjärrvärme

Bygger på att villan är ansluten till ett fjärrvärmenät och har en värmeväxlare installerad. Metoden kan vara mycket miljövänlig beroende på fjärrvärmenätets utformning. Det kan till exempel finnas ett centralt värmeverk som använder biobränslen eller sopor, istället för fossila bränslen som kol och olja. Problemet är att fjärrvärme inte finns tillgängligt för alla villor. Att installera en värmeväxlare och ansluta sig till fjärrvärmenätet kostar också en del.

Solenergi

De två metoder som används är solfångare och solceller. Solfångare bygger på ett system med cirkulerande vatten som värms av solen. Sedan används en värmeväxlare för att föra över värmen till husets värmesystem. Solceller konverterar istället solenergin direkt till elektricitet. Den kan sedan användas för att ge el eller värme till huset, I båda fallen brukar inte solen räcka till för att täcka upp husets hela behov. Därför fungerar solenergi oftast som ett komplement till befintligt värmesystem. Installationskostnaden kan vara dyr, men sedan är solenergin både miljövänlig och gratis.

Vindsnurra

För den här metoden installeras en mindre vindsnurra för hemmabruk som sedan kan producera el för att värma villan. Det kan vara möjligt att lagra överskott på ett större batteri för att kunna jämna ut under dagar då det blåser mindre. I princip fungerar lösningen som ett litet vindkraftverk. Nackdelen är att alla inte har vindförhållanden som är lämpliga för en vindsnurra. Dessutom kan det ge visst buller och eventuellt kan grannarna uppleva snurran som störande.

Vad är bäst för min villa?

Allt beror på vilka förutsättningar som finns. Elvärme och värmepumpar är oftast enklast, och därför är det ingen överraskning att det är vanligt förekommande. Fjärrvärme är i allmänhet väldigt bra när det finns tillgängligt för villan. Pelletsbränning passar inte alla och kräver en del arbete, men är åtminstone att föredra framför vedeldning som inte är tillräckligt effektivt för en modern villa. Lösningar som solenergi och mindre vindsnurror hör antagligen framtiden till och är även något som uppmuntras från politiskt håll. Det går att få skatteavdrag på upp till 50 000 kr per person och år för så kallad grön teknik, till exempel solcellsinstallationer.

Rådet när du väljer hur du ska värma upp din villa är att göra din hemläxa och räkna på olika lösningar. Elpriset och villans elförbrukning avgör hur mycket pengar som går att spara med en viss investering. Ett skyhögt elpris gör det väldigt attraktivt att hitta ett sätt att kraftigt minska elförbrukningen eller att själv bli elproducent genom att satsa på solceller. Det är också värt att tänka på att elvärme i sig inte behöver vara negativt för miljön. Allt handlar om vad elen kommer från. Energikällor som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft har mycket små koldioxidutsläpp och driver därmed inte på klimatförändringarna på samma sätt som förbränningen av kol och olja. Ett tips är att se över ditt elavtal och om möjligt försöka välja grön energi.

Categories: Okategoriserade

Energideklaration – ett viktigt inslag

Att stå som ägare till ett hus innebär en hel del ansvar och det gäller att uppfylla de krav som ställs från samhällets sida. I takt med att allt mer fokus riktas mot hållbarhet har även nya bestämmelser tillkommit på senare år. Du behöver exempelvis energideklararera din bostad i samband med försäljning.

Du bör alltid låta en expert utföra energideklarationen, men vad syftar den till och vad är mitt ansvar som husägare? I det här inlägget får du ta del av en fördjupad läsning om vad energideklarationen går ut på. Ett måste att ha koll på som husägare!

Syftet med energideklaration

Det finns flera anledningar till att regeringen valde att upprätta det första kravet på energideklarationer runt 2007. För att sammanfatta det hela handlar det primärt om att främja en mer hållbar energikonsumtion i Sverige. En professionellt utförd energideklaration visar tydligt bostadens energislag, vilket är viktigt i samband med försäljning. På så sätt blir bostadsmarknaden mer rimlig när det gäller att jämföra bostäder oavsett plats, ort och klimatzon.

Utöver den hållbara faktorn är det så klart även viktigt med en hälsosam inomhusmilljö, vilket energideklarationen även visar.  Energideklarationen kan även presentera en kategorisering av bostadens energi, vilken går från A till G. För att ge dig en bättre bild av energiklassningen får en fastighet eller byggnad som motsvarar dagens krav för nybyggda hus ett ”c”.

Vad leder energideklarationen till?

När experter utför energideklarationer ser de till att olika faktorer och resultatet lämnas in till Boverket och dig som husägare. Det är du som har det yttersta ansvaret för att energideklarationen visas upp och är giltig i samband med husförsäljning. En potentiell köpare ska alltid ha möjlighet att se energideklarationen när denne spekulerar kring ett eventuellt köp. Faktum är att information från energideklarationen redan bör finnas med i annonsen om det för den aktuella tidpunkten finns en upprättad version.

Att deklarera bostadens energi på det här sättet innebär att du får en god uppfattning om vad som är bra och mindre bra. Om det framgår att vissa saker bör åtgärdas för att få ner energiprestandan kommer du att få ta del av förslag på förändringar. Den sortens förslag är alltid baserade utifrån ett optimalt inomhusklimat, vilket innebär att du inte skulle få en sämre bostadsmiljö efteråt.

Giltighet och konsekvenser

Regeln säger att en utförd energideklaration är giltig under tio år, men därefter bör den förnyas om bostaden ska säljas. Skulle säljaren av en bostad inte uppfylla lagen om en giltig energideklaration kan Boverket, som ansvarar för registreringen, kräva åtgärder. Skulle dessa inte följas kan det gå så långt att vite döms ut. Det vill säga en slags böter för att personen inte följt ett beslut som tagits av en myndighet.

Skulle en energideklaration saknas i samband med försäljning har köparen laglig rätt att upprätta en ny inom sex månader, som säljaren ska betala. Det är dock ytterst viktigt att alltid ha experter involverade när det gäller energideklaration på en bostad som ska säljas. Även mäklare har en god kunskap om vad som gäller och vilka problem som kan uppstå. Framför allt när det gäller avtalet som ska tas fram i samband med köpet. Det kan vara en fördel att nämna energideklarationen som en del av avtalets klausuler.

Olika regler

Idag finns det olika krav beroende på vilken typ av fastighet eller byggnad det rör sig om. Det finns till och med byggnader som helt undantas från att presentera energideklaration. Sett till bostadsrätter skiljer sig lagen något när det gäller de formella reglerna som styr upplägget. Här är det hela fastighetens ägare som behöver se till att energideklaration görs innan bostadsrätten säljs. Det är med andra ord bostadsrättsföreningens ansvar att beställa en energideklaration, men sedan ligger ansvaret på säljaren av bostadsrätten som ska ange all information i marknadsföringen.

När det gäller bostadsrätter har dock inte köparen möjlighet att utföra en energideklaration på säljarens bekostnad. Därför är det viktigt att noga säkerställa att energideklarationens uppgifter finns med redan i tidig fas.

På Boverkets hemsida finns alla detaljer som gäller för energideklarationer och närmare information om regler för olika bostadsformer och byggnader. Du som letar bostad bör alltid säkerställa dig om att bostaden uppfyller dagens energikrav. Ett husköp är en stor investering och du bör alltid prioritera att köpa en energieffektiv bostad.

Categories: Okategoriserade

Äntligen är vi mainstream. Hejdå!

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

Hej läsare och deltagare! Vi startade DelaEko.se med målet att göra kollaborativ ekonomi till ett välkänt begrepp och att inspirera till handling. I våra första interna dokument skrev vi faktiskt in att syftet med DelaEko skulle vara att “göra det mainstream”.

För två och ett halvt år sedan startade vi och vi började fantasilöst nog med att Googla “delandets ekonomi”. Vi fick tre träffar. Samtliga handlade om en och samma verksamhet. Idag skrivs det om kollaborativ ekonomi och delningsekonomi överallt: i smala veckotidningar, i hela artikelserier i de största dagstidningarna, till och med i de glansiga livsstilsmagasinen. För att inte tala om hur mycket det diskuteras på sociala medier. Ibland hettar det till, vilket i sig är ett tecken på starkt intresse.

Vi inser att vårt mål är nått. Därför pausar vi bloggen på obestämd framtid.

Den kollaborativa ekonomin som begrepp har spridit sig i forskar- och studentvärlden och i miljökretsar. Journalister, företagare, designers och folkliga kändisar pratar om det. Flera statliga utredningar är sjösatta och Skatteverket har redan definierat vad som är “delning” och vad som inte är det, från ett skatteperspektiv.

Vad är betyder det här med att dela egentligen? Är det nödvändigt att definiera? Vi har tyckt det varit spännande och givande att undersöka och skriva om delande. Vi kom fram till att “delningsekonomi” är missvisande och började istället använda kollaborativ ekonomi som begrepp.

Människor över hela Sverige har börjat praktisera kollaborativ ekonomi som medveten strategi för att minska resursanvändning, spara pengar och kanske för att komma varandra närmare. Naturskyddsföreningen skrev till och med en hel bok om det.

Vi har jobbat hårt på den lilla fritid vi haft med att undersöka och sprida den kollaborativa ekonomin. Det har varit fantastiskt roligt! Vi har hållt föredrag och workshops, vi har synts en del i media och vi har deltagit i flera studier (t.ex. den, den, den och den). Vi har till och med åkt på internationella konferenser på temat, bara för att vi tycker att det här ämnet är så spännande. Framför allt har vi fått äran att utbyta idéer med många fantastiska tänkare på just ämnet kollaborativ ekonomi.

Men, som de två forskarsjälar vi är känner vi nu att vi fått grepp om den kollaborativa ekonomin. Analysen är gjord. För nu. Nu vill vi luta oss tillbaka och se hur det växer och utvecklas.

Vi fortsätter, men på andra sätt.

Vi kommer att fortsätta hålla föredrag och workshops. Det är nog det vi tycker är roligast: att få prata med andra, att få inspirera till mer delande och att själva bli inspirerade. Envägskommunikation har nog aldrig varit vår grej.

Tanken med bloggen, föredragen och allt det andra grundar sig i vårt gemensamma och brinnande intresse för hållbarhet. Vi ser att kollaborativ ekonomi är ett verktyg för att ta oss ifrån ohållbara samhällsstrukturer.

Vi vill rikta ett stort tack till er läsare, alla ni som har mejlat oss med idéer, frågor och synpunkter och alla ni som delat våra inlägg och fört diskussioner som bidragit till att “kollaborativ ekonomi” nu är mainstream. Massa kärlek till er!


Categories: historiska inlägg

SKOGSSKAFFERIET – delande av växtkunskap. Ätbart och medicinalt i din närhet

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

Ätbart i naturen är mer än blåbär, lingon och svamp. Denna kunskap har till stor del försvunnit ur det globaliserade samhällets kollektiva medvetande det senaste halvseklet. Men kunskapen väcks nu ur sin glömska med hjälp av internet och goda idéer.

Den enskilda individens större medvetenhet och krav på att veta var och hur maten produceras utgör en faktor som ökat efterfrågan på ekologisk, närproducerad och kemikaliefri mat. Trenden mot att använda vilda örter, växter och ogräs på menyn på restauranger och i matlagningsprogrammen med en medveten profil är en annan indikation på att intresset och efterfrågan på mer etisk och hållbar matproduktion sprids. Ur de hänseendena utgör vilda växter i naturen och närmiljön en oerhörd, ej till fullo nyttjad, resurs. Tack vare sajter som skogskafferiet.se och dagsattplocka.se tas äldre tiders kunskaper om matresurser i naturen och vår närhet fram och presenteras på ett lättillgängligt och tilltalande sätt för var och en med internetuppkoppling.

Lättillgängligt för både nybörjare och veteraner

Ur resursperspektiv talar vi om självproducerande mat. Det som krävs för att tillgodogöra sig resursen är kunskap om var och hur man samlar. Den utmärkta webbsidan skogsskafferiet.se är en lättöverskådlig och lätttillgänglig informationsdatabas över de vanligast förekommande ätbara växterna i vår närmiljö och natur. Informationen passar den helt oerfarne till den mer erfarne samlaren. En gradering markerar om den ätliga växten är lätt eller svår att ta del av. Graderingen utgår från Mycket lätt till Svår och syftar framförallt på hur lätt eller svår växten är att känna igen. Växterna lyfts fram och presenteras med en tydlig bild efter årstid och aktuell månad samt alfabetiskt. Man kan även välja att söka efter användbara delar (som rot eller bär m.m.) eller utifrån användningsområden (som sylt eller bröd exemplevis). En del växter presenteras med fler bilder som visar detaljer av växtdelar och eventuella frukter. En del växter förekommer under flera månader eller säsonger beroende på olika ätbara delar på växten och deras respektive skördetid. De ätbara delarna anges och vanligtvis ges exempel på tillagning. Information ges om var man kan hitta växten och vad växten innehåller näringsmässigt. Eventuella likheter med andra växter tas upp. Användbara råd kring insamling ges. Skogskafferiet avstår från att beskriva växterna och hänvisar till en rekommenderad flora vid osäkerheter eller definitiv bestämning av arter. För bästa resultat och säkerhet kan Skogskafferiet användas som en kompletterande guide över ätbart tillsammans med en flora.

Kärleksört; blommor rika på C-vitamin och ätbara rotknölar. Väldigt bra vid överlevnadssituation. Bilden är ej CC men vi har fått låna den av Skogsskafferiet.

Gratis och delad kunskap genom deltagande

I kommentarsfältet kan användaren göra tillägg. Det kan gälla kommentarer till texten eller ett lyckat tillagningssätt. Därmed bjuds användaren in till att delta i uppbyggandet av sidan. Informationen som samlas beskrivs som ett pågående projekt av personerna bakom. Användaren uppmuntras till att göra faktakorrigeringar eller ha synpunkter på texterna. Korrigeringar eller tillägg i texten sker via mailkontakt med administratör.

Skogskafferiets webbsida och dess kunskapsbas är gratis för de som använder den. Med en smartphone får användaren direkt åtkomst till en informationsdatabas med tydliga beskrivningar och bilder ute i naturen eller närmiljön. Skogskafferiet finns, förutom hemsidan, även på twitter och Facebook. Där uppmärksammas utvalda växter (efter säsong), nyheter och recept.

Uppmanar till respekt för naturen

Syftet och bakgrunden till Skogsskafferiet anges vara en ”övertygelse att såväl global rättvisa som ekologisk hållbarhet måste gå hand i hand med ett levnadssätt som minimerar vår miljöpåverkan och som sker i samklang med naturen”. Ett sätt att verka för det är att ”återupptäcka tidigare generationers kunskap om den mat och medicin som växer vilt i vår närhet”. Skogskafferiet uppmanar till en hänsynsfull användning av naturen där man respekterar ekosystemen och andra arters rätt och behov av samma växter som kan plockas i naturen. Sidan drivs på ideell basis.

Categories: historiska inlägg

Skrota ordet ”Delningsekonomi”

Här är klipp från ett inlägg som skrevs runt år 2016 av de personer som då drev denna blogg. Vi publicerar det här för att hylla dem.

“Delningsekonomi” är ett nytt ord i svenska språket. Det klingar nästan vackert. Många drog kanske en lättnadens suck när det kom; äntligen finns ett ord som beskriver de icke-traditionella tjänsterna: låna klänningen i ett klädotek, få möblerna ihopmonterade eller ta en billig taxi via en app. Men många av oss verksamma i den kollaborativa ekonomin blev snarare upprörda. Vi förespråkar en uppdelning av dessa tjänster i begreppen “kollaborativ ekonomi” samt “on demand-ekonomi”. Anledningarna till att sätta rätt etikett på rätt sak i det här fallet är: en rättvis arbetsmarknad; korrekta uträkningar av miljönyttan samt en acceptabel beskattning.

Vi tar det största missförståndet först. En stor del av de verksamheter som i media beskrivs som “delningstjänster” handlar i själva verket om att möjliggöra snabb tillgång till billig (och ofta oförsäkrad) arbetskraft snarare än att möjliggöra någon form av delande. Till exempel kan du via en app hyra en människa som städar, det vill säga köpa en städtjänst. Eller så vill du att någon kommer och monterar ihop dina nyinköpta möbler. Inget konstigt med det, problemet ligger inte i själva tjänsten. Problemet är att företaget som förmedlar tjänsten utger sig för att vara mer än en arbetsförmedling. Många utger sig för att vara ett community, en sammanslutning av människor som “bara vill hjälpa till”. Båda parter, båda köparen och säljaren, vilseleds av företagens tolkning av delande, en tolkning som andra kallar sharewashing. I fallet med de dömda Uber-förarna uppger många att de trodde de följde lagarna eftersom företaget Uber sagt att allt var lugnt. Men i verkligheten handlar det här om arbete snäppet under sedvanligt daglöneri. 

Likriktning eller mångfald

Tack vare innovation finns idag en mångfald av varor och tjänster, men allt är inte samma. Genom att envisas med att “baka ihop” i princip alla tjänster som kan fås eller köpas via din smartphone, under begreppet “delningsekonomi”, försvinner förståelsen för mångfalden. Det är då “att dela” blir detsamma som att sälja eller att hyra.

Nu pågår en statlig utredning om hur dessa icke-traditionella tjänster ska beskattas och regelföras. Därför blir rätt etikett på rätt verksamhet mycket viktig. Vi anser att det till exempel är helt orimligt att en verksamhet som genom en app säljer taxiresor ska likställas med en digital plattform som underlättar för samåkning: att skjutsa varandra i privata bilar. Att samåka är ett bra exempel på faktisk resursdelning där underutnyttjade säten, transportsträckan och ibland även kostnaden delas. Vilket leder till både miljönytta och ekonomisk nytta för de enskilda personerna. Samåkning är ett exempel på en verksamhet som ingår i den kollaborativa ekonomin.

Att förenkla och likställa verksamheter med varandra, trots fundamentala skillnader i de värden och relationer som de skapar, riskerar också att likrikta verksamheterna. Det hotar den mångfald av verksamheter som vi idag ser och som vi tror är vital för att göra vår framtida ekonomi mer anpassningsbar och långsiktig.

Vi ställer oss därför starkt emot ett likställande av vitt skilda verksamheter i det diffusa begreppet ”delningsekonomi” och förespråkar istället användandet av begreppen “on demand-ekonomi” och “kollaborativ ekonomi”.

Kollaborativ ekonomi vs on demand- ekonomi

Det är i den kollaborativa ekonomin vi ser de stora möjligheterna att utmana det ekonomiska system vi har suttit fast i alldeles för länge och som haft förödande konsekvenser på global jämlikhet, miljö och klimat. Det är här vi hittar initiativ som grundar sig på jämlika maktrelationer och rättvis resursfördelning, som snarare skapar miljönytta än som bidrar till resursslöseri. Ett antal forskare från Kungliga Tekniska Högskolan, Lunds universitet, Södertörns högskola och Chalmers har studerat kollaborativ ekonomi som ett av flera intressanta scenarier för att i framtiden kunna nå en ”hållbar utveckling”.

Drivkrafterna bakom den kollaborativa ekonomin är många och syftet med olika initiativ varierar. Det vi kan se är att allt fler människor ifrågasätter den individualistiska slit och släng-ekonomi vi har idag och som tär på både vår planet och människor. Fler och fler människor sätter tillgång framför ägande och väljer i allt större utsträckning att hyra, dela, byta, låna, ge och handla saker med andra medmänniskor istället för hos stora kedjor.
Till skillnad mot kollaborativ ekonomi kan on demand-ekonomi definieras som ekonomisk aktivitet skapad av digitala marknadsplatser där konsumenter får omedelbar tillgång till varor och tjänster. Här ser vi bland annat den omdiskuterade aktören Uber men också verksamheter som Spotify. Det är tydligt att syftet med tjänsterna är att på ett snabbt och smidigt sätt tillgodose kundens behov när det uppstår. Fokus ligger på att det ska vara smidigt och att du ska få tillgång till tjänsten när du vill, on demand.

Vi vänder oss inte emot on demand-tjänster som sådana, men det är helt nödvändigt att särskilja dessa mot kollaborativa tjänster för att olika sorters verksamheter, med olika drivkrafter och syften, ska kunna regleras på mest lämpliga sätt. Rapporter pekar på ökande ekonomiska och sociala klyftor i Sverige, samtidigt som vår negativa miljöpåverkan blir allt större. Det är hög tid att vi tittar på hållbara alternativ. Vi tror att kollaborativ ekonomi kan vara en del av lösningen för en ekonomi som i praktiken hushåller med resurserna och bidrar till mellanmänsklig tillit.

Categories: historiska inlägg