Clocks_Wikimedia_commons

Tid(!)bibliotek – Hur du delar tid


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Scrolla ned för att se steg för steg-guide till “hur du startar ett tidbibliotek”.

Jag avskyr att installera saker. Det spelar ingen roll om det är en välkänd mobilapp eller ett avancerat virusprogram i flera steg. Orden ”läs detta innan du godkänner installationen” sänker tillfälligt min läsförståelse till ett förskolebarns nivå.

Tänk om jag hade haft ett lånekort i plånboken. Då menar jag inte till Stadsbiblioteket eller universitetsbibblan, utan ett lånekort för tjänster. Tjänster som kan plockas ut från ett tidbibliotek. Då hade jag ägnat min tid åt annat än installationer.

Ett bibliotek med tid. Visst låter det märkligt? Men trenden är växande! Tidbibliotek grundar sig i tanken ”pay it forward”. Till exempel: du är en hejare på datorer. Någon annan i ditt bostadsområde tycker om att påta i trädgården. En äldre granne vill lära sig mer om internet. Du lånar ut en timme av din tid för att hjälpa grannen att söka information på nätet. Den här grannen kanske bakar goda muffins, och bakar till trädgårdsfantasten. Trädgårdsfantasten i sin tur rensar dina rabatter, som du avskyr att sköta. Kedjan kan byggas ut och bli hur lång som helst.

Alla har någonting de är duktiga på. Den övertygelsen är grunden i ett tidbibliotek. Alla kan bidra till att bygga det lokalsamhälle som medlemmarna i biblioteket vill leva i. Barnpassning, snöskottning, hundpromenad, datorhjälp, cykelreparation, läxhjälp, tidningsuppläsning … Listan är oändlig.

Tidbibliotek är inte bara ett sätt att ta vara på människors olika talanger. Det ger också ett naturligt sätt att lära känna dina grannar på och ökar känslan av gemenskap. Större gemenskap ger ökad trygghet. Att dela med sig av sin kunskap och ta del av andras färdigheter är dessutom ett sätt att ta vara på ett lokalsamhälles resurser och är ett ypperligt exempel på delandets ekonomi.

Anledningarna till att människor engagerar sig i tidbibliotek är många: en önskan om en hållbar livsstil, viljan att ta vara på människors förmågor, strävan efter att främja lokal konsumtion av varor och tjänster, drömmen om en bättre grannsämja.

Jag kanske skulle ta och starta ett tidbibliotek där jag bor. Det skulle inte vara svårt: dela ut lappar i grannarnas brevlådor, bjuda in till möte. Det måste finnas regler, såklart, ett system för att mäta utlånad tid. En tjänst mot en tjänst, eller en timme mot en timme. Så att nästa gång jag ser orden ”läs detta innan du godkänner installationen” kan jag springa ett ärende åt grannen med nyopererad höftkula, medan dataproffset i porten bredvid klickar igång min installation.

Steg för steg-guide: Starta ditt eget tidbibliotek

1. Hitta andra intresserade. Medlemmarna kan vara dina grannar, vänner, kollegor, kursare, avlägset bekanta. Fråga runt bland vänner, sätt upp en lapp i närbutiken, starta en facebook-grupp, twittra.

2. Sätt ihop en ledningsgrupp. När ni har blivit några medlemmar i biblioteket behöver ni fördela ansvaret. Exempel på poster att tillsätta kan vara ordförande, sekreterare, researcher som tar reda på mer om andra tidbibliotek och regler kring dessa, kommunikatör som kan hitta fler medlemmar, koordinator som håller koll på ”lånade” och ”utlånade” timmar.

3. Bestäm tidbibliotekets form. Vad är syftet med biblioteket? Vad har ni för mål och målgrupp? Vilka värderingar står ni för, vilka regler vill ni ha? En timme för en timme? En tjänst för en tjänst?

4. Bestäm riktlinjer för byten. Ska ni bara byta tjänster, till exempel kratta löv och ge pianolektioner? Eller får medlemmarna i ditt bibliotek även byta varor, som stickade sockor, tavlor och muffins? Hur annonserar ni önskade byten? Med en hemsida, med fysiska möten?

5. Kom överens om ett system för att hålla koll på timmarna. Vanligtvis använder sig tidbibliotek av internetbaserad tidräkning. Den som “lånar” en timmes tjänst av någon annan noterar detta på internetsidan, som en betalning. Den som utfört tjänsten får på samma sätt in en extra timme på sitt “konto”, som hen senare kan använda för att “köpa” eller “låna” en tjänst av någon annan.

6. Kom överens om procedurer för att säkerställa säkerheten. Hur ska medlemmarna kunna lita på varandra? Hur undviker ni missbruk av systemet? Sociala aktiviteter brukar vara ett svar på detta. Möten och trevliga event ökar tilliten och kvaliteten på tidbiblioteket.

7. Medlemsavgift? En mindre avgift kan gå till att exempelvis köpa in fika till eventuella möten, eller för att finansiera en hemsida.

8. Kolla upp skatteregler. Beroende på hur tidbiblioteket utformas finns olika krav på om och hur tjänsteutbyten ska beskattas. Läs mer på skatteverkets hemsida eller i länken nedan.  

 

Bild: Wikimedia commons.

Länkar

Timebanks – amerikansk hemsida för tidbibliotek.

Skatteverkets regler för beskattning vid tjänsteutbyten.

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *