SlowFood

Slow food – inget för tunna kycklingar


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

På väg ned i tunnelbanan är det lätt att häpnas över somlig reklam. De senaste dagarna har jag flera gånger mötts av affischer som gör reklam för kyckling – ”nu dubbelt så snabb!” Med en tjocklek på endast sju millimeter har konsumenten möjlighet att spara sex minuter på att tillaga just denna kyckling istället för filéer av större tjocklek.

Nu är det alltså inte bara morötterna som ska anpassas in i en spikrak norm, eller apelsinerna som ska ha rätt rondör – är kycklingfiléerna för tjocka bankas de ut för att passa in i våra ”livspussel”. Är det bara jag som börjar känna att det här ”livspusslet” alltmer påminner om ett ”livs-memo” där alla bitar är exakt likadana (för att spara tid, för att inte sticka ut)? Att det här ”7 mm, 6 min, nu dubbelt så snabbt!”-produktionssättet ligger extremt långt bort ifrån farmors omsorgsfullt kokade kroppkakor är utan tvivel. Och jag kan inte låta bli att undra: hur påverkar den industriella matproduktionen vår syn på mat och kultur?

– Det är just runt matbordet vi kan ta upp kampen mot snabbhetskulturen i samhället där allt ska gå snabbt och effektivt – mat liksom så mycket annat blir bäst om den får växa långsamt och avnjutas långsamt.

Så säger Jonathan Naraine, ungdomssamordnare i Slow Food Göteborg. Slow Food är en internationell gräsrotsrörelse, grundad i åttiotalets Italien som reaktion mot ökningen av snabbmat och den stress samt de förlorade lokala mattraditioner som kan associeras till den. Deras vapen? Mat, marknader och fest!

– Under 2013 har vi utöver en stadsodlingssafari och annat trevligt även ordnat två Food Rescue Parties, fester där vi tillagat räddad mat till musik. Vem som helst fick komma och tillsammans laga mat på frukt och grönsaker som annars skulle slängas. Samtidigt bjöd vi på spelningar, dansshow och en DJ som avslutning – så det blev en del dans också! säger Jonathan Naraine.

JonathanNaraine
Jonathan Naraine. Foto: ej under cc. Dagsu Y. Demir. 

Syftet med ett Food Rescue Party är att på ett roligt sätt uppmärksamma frågan om matavfall. Slow Food-rörelsen vänder sig nämligen också mot att en så stor del av den mat som produceras i världen kastas bort. Jonathan Naraine fortsätter:

– En tredjedel av all mat som produceras slängs. En stor del av detta avfall sker i matbutikerna som i Sverige årligen slänger mer mat än vad som skulle kunna mätta alla landets hemlösa flera gånger om. Det är dags att vi alla börjar värdera maten mer.

Faktum är att en del av vår mat är utrotningshotad – dels ur en biologisk synpunkt, till följd av jordbruk där endast ett fåtal av våra grödor prioriteras, men också ur en kulturell synvinkel där mattraditioner försvinner genom industriell standardisering. Den här likriktningen tar Slow Food-rörelsen upp striden mot.

Ledorden är för Slow Food är ”gott, rent och rättvist”. Även om rörelsens matlagningsaktiviteter och internationella matmarknader är särskilt populära, gör den mycket mer än så. Bland mycket annat stöttar rörelsen också bönder som odlar mat som annars riskerar att försvinna, sätter upp marknader där mat säljs direkt från bonde till konsument, driver projekt för att öka biologisk mångfald, och håller utbildningar om god och hållbar mat.

– Slow Food-rörelsen är en global rörelse som en reaktion mot ”fast food” i alltifrån hur den produceras till hur den äts. Vi har kommit så långt ifrån dem som producerar maten att vi omedvetet genom vår konsumtion skapar orättvisa förhållanden någon annanstans i världen. Slow Food-rörelsen verkar för att återknyta producenter och konsumenter. Lokala matsällskap träffas kring maten på alltifrån korvstoppningskurs, mjölksyrning till matsafaris i stan och på landet.

Slow Food-rörelsen är utbredd över hela världen. I Sverige finns 21 lokala matsällskap; Slow Food Göteborg är en av dem. Nu på söndag (16/2) firar Slow Food Göteborgs ungdomsrörelse, tillsammans med Chalmers Students for Sustainability, den internationella restaurangdagen med en ”Food Rescue Restaurant”, där mat som annars skulle ha slängts ”räddas” från matbutiker, tillagas och serveras på en donationsbaserad restaurang.

– Syftet är att på ett positivt sätt skapa medvetenhet att mycket av den mat som slängs är helt perfekt och rentav kunde bli lyxmiddag. I sann Slow Food-anda vill vi också betona måltiden som positiv upplevelse – att samlas runt middagsbordet för en bra sak och låta maten föra oss samman, säger Jonathan Naraine.

Såklart vill DelaEko veta om mat verkligen går att dela. Jonathan Naraine svarar:

– Självklart! Mat är det som binder oss samman med jorden och naturen och att dela på maten är lika elementärt som att dela på luften vi andas. Det är en kärlekshandling som finns djupt inbäddat i de flesta kulturer, kommer en främling på besök bjuder du gärna på mat. Vi möts runt matbordet – det för människor samman.

 

 

Om eventet: Food Rescue Restaurant

Under restaurangdagen får gästerna smaka på en överraskningsmeny som plockats i ordning helt utifrån den mat som har “räddats” från matbutiker i Göteborg. Sponsorer är bland andra Allwin – ett företag som räddar mat och ger till behövande, och den ekologiska matbutiken Ekorätt.

Tid och plats: söndag 16 februari, kl. 17-20, A-huset, Chalmers, Göteborg.
(Platser måste förbokas och är begränsade till 20 personer.)

Pris: betalningen är donationsbaserad, syftet är inte att tjäna pengar och all eventuell vinst går till framtida, liknande event.

Läs mer om restaurangdagen på Chalmers hemsida.

 

 

Länkar

Food Rescue Project på Facebook
Hitta ditt lokala matsällskap (convivia) här
Slow Food Göteborg
Slow Food Stockholm
Slow Food (internationell)

Bild (mat): ej under cc. Foto: Jonathan Naraine

 

 

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *