cq_bokhylla

Om hur budskap kan krypa in under huden på människor


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Text: Charlotte Qvandt

Jag skriver det viktigaste först: kulturella budskap har en magisk förmåga att få oss att känna och tycka. Ibland också utan att vi förstått hur. Det finns det säkerligen psykologer som kan förklara hur det går till, men: Detta kan, och bör, miljörörelsen dra nytta av.

Jag är poet. Jag läser i första hand poesi och den funkar kanske inte som prosan funkar, men i stort är poesi och prosa (och musik, teater, film, dans etc. också för den delen) i grund och botten samma sak. Egentligen.

Det är en subjektiv tolkning av något, det kan vara ett tillstånd, en händelse, en känsla, ett minne eller relation. Ofta är det påhittat. I många totalitära system har man betraktat konstnärerna som de allra farligaste, och jag gissar att det har med den där ordlösa (sic) kommunikationen att göra. Se bara hur såväl Hitler som Stalin använde konst för att liksom krypa under huden på folk.

Författaren Maria Küchen skriver i en status på Facebook:

“Despotiska makthavare har alltid fruktat det levande fria ordet, alltid försökt kväva och tysta det (…) Man fängslar dem som utmanar genom att säga obekväma sanningar, man hänger poeter, halshugger profeter. Man korsfäster Ordet men Ordet återuppstår, igen och igen. Och igen.”

Formeln är enkel.

Litteraturen har en förmåga att lägga sig innanför medvetanden och fungera som depotkapsel. Låta effekten liksom brisera långsamt. I DDR betraktade man de radikala konstnärerna som livsfarliga, för att de kunde få folk att se styret i dess rätta dager. Naket avklätt.

Jag fick en gång rådet av en poet, att för att beröra måste man skriva så personligt att det blir allmängiltigt. Ordet kommer inte ifrån sin egen tydlighet: fiktionen vet att koppla sitt grepp.

Idag, tycker jag mig märka, läser många av njutningslängtan. Man vill få något som friktionslöst bidrar till tillfredsställande av behov. Att inte dra nytta av detta i politiskt syfte är väl korkat? En magisk formel som redan existerar!

Miljörörelsen: Vi finns här, poeter och konstnärer, helt livsfarligt påverkanskraftiga. Hör av er!

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *