MathPlourde_flickr_mooc

Jättestora Öppna Kurser på Nätet


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Förr satsade skolorna på bastanta träkatedrar, fastspikade i golvet, och på lärare med starka röster, kanske fastspikade i golvet de med. Idag satsar man istället på öppna och gratis utbildningar utan intagningskrav. Man satsar på det omvända klassrummet och man använder sig av pedagogik inspirerad av tv-spel.

MOOC står för Massive Open Online Courses och betyder ungefär Jättestora Öppna Kurser på Nätet, eller något liknande. Hur som helst innebär MOOC för utbildningsinstitutet att de ger öppna utbildningar över nätet. Utbildningarna har inga intagningskrav och är gratis. Utanför Sverige, främst i USA, har detta fått enormt genomslag, då vanliga människor med tunna plånböcker nu kan ta del av förstaklassiga kurser vid de bästa universiteten. I England är Open Education ett välkänt begrepp, där öppna kurser har funnits sedan 1969. Förra året, 2013, gick de brittiska universiteten ihop och skapade en plattform för öppna och gratis kurser – Futurelearn. Några av de största plattformarna som tillhandahåller MOOC är idag Coursera, Udacity och EdX. I Sverige är klassiska utbildningar oftast redan gratis, och efterfrågan är inte fullt lika kraftig,  I höst startar Karolinska Institutet fyra MOOC genom plattformen EdX och sedan 2012 har det funnits öppna kurser på Stockholms Universitet. Det är ett sätt för utbildaren att marknadsföra sig och att skaffa internationella studenter, men MOOC öppnar också upp möjligheter för de utan behörighet, de med begränsad tid, eller de med lägre meritvärdespoäng.

guilia Forsythe_flickr_onlinecourse

Interaktiv pedagogik och demokratiserade läromedel.

Digitaliseringen och den spelifierade pedagogiken sträcker sig utanför MOOC. Många lärare och skolor i Sverige använder sig idag av websidor istället för böcker i sin undervisning. Om en av dessa lärare skrev vi om i förra inlägget. Att spelifiera undervisningen betyder att man låter studenterna ta reda på kunskapen istället för att läraren ger ut den. Det är ett interaktivt lärande, där återkoppling och gruppdiskussioner är a och o. Ofta utvecklas även läromaterialet av studenterna. Det är alltså uppskalade studiecirklar – Stanfords Universitets öppna kurs i artificiell intelligens hade 16000 deltagare och i Sverige kan Sommarmatte på KTH eller SU dra uppåt 10000 deltagare.

Vad är en bra kunskapskälla?

Fortfarande är synen på vad som är en bra kunskapskälla, och vad som inte är det, rätt gammaldags och dammig. Detta illustreras mycket fint i Erik Fichtelius, VD på SVT Utbildningsradion, öppningstal på UR’s konferens om öppen kunskap (2012). Han berättar om sin fyra timmar långa dokumentärfilm Ordförande Persson. Alla intervjuerna skrevs ner på papper och används idag i forskning och som referensmaterial. Men ingen använder själva filmen, flera timmars intervju med Göran Persson, som akademiskt referensmaterial. Ingen använder Perssons egna ord – direkt och otolkat. Fichtelius antyder att det är själva populariteten – det var ju ett tv-program – som gör det till “en dålig” källa, som gör att det inte passar i det akademiska finrummet. Samma skepsis finns kring kunskapskällor som Wikipedia eller andra websidor.

Kunskapen öppnas upp överallt.

Den rörelse som driver öppnandet av data och kunskap växer stadigt både i Sverige och i världen. Unga svenskar vet knappt om att kunskap har varit eller fortfarande är helt instängd, och de förväntar sig att kunna hitta allt på nätet. Open Knowlegde Foundation är ett icke vinstdrivande institut och verkar för öppnandet av data och kunskap, och en helsvensk motsvarighet är Opengov. Upphovslicensen Creative Commons börjar spridas inom landstingen och svenska kommuner börjar att öppna upp kommunal data. Till exempel anordnade Örebro kommun en tävling för att få fram de bästa idéerna och tjänsterna som främjar öppnadet av data. Vinnaren var en app som visar vilka gång -och cykelvägar som nyss blivit snöplogade.

PeterKuiper_Swedish_elementary_school_1965

Svenska skolor halkar efter.

I och med den allt större mängd kunskap som blir delad och öppen blir expertens roll rumsligt förskjuten. Idag måste experten finnas på nätet för att behålla sin ställning som tolkningsföreträdare i samhällsdebatten, och samtidigt kan mycket nätaktiva lekmän få expertstatus. Utbildningsinstituten är senstartade men börjar som smått att öppna upp kunskapen. Förutom MOOC finns idag i Sverige andra sorters öppna kurser. På websidan DigiRef kan du söka på Sveriges alla öppna lärresurser. Bakom DigiRef står Högskolan i Gävle, Länsmuseet Gävleborg, Bibliotek Gävleborg och Centrum för Flexibelt Lärande i Söderhamn. Det finns numera även tusentals Open Access-tidskrifter för vetenskapliga artiklar som kan läsas gratis på nätet. Många av tidskrifterna kräver dessutom att forskarena ska presentera sina rådata så att vidare forskning ska bli enklare.

Jag avslutar med att citera början på en text som förespråkar användandet av öppen källkod i skolor. Det är fritt översatt och originalet i sin helhet hittar du här.

“Varför bör vi använda öppen mjukvara i skolan?

Det är verkligen en konstig värld vi lever i när utbildare måste bli övertalade om att delad information, till skillnad från gömd information, är en bra grej. Alla framsteg inom konst och vetenskap, och för att inte tala om det totala mänskliga vetandet, kommer ur att man öppnat upp för diskussion och delat idéer, teorier, studier och forskning.

Trots detta används idag oftast sluten och låst mjukvara genom hela skolsystem.”

I ett tidigare inlägg skriver vi om öppen mjukvara.

Mer om hur du gör när du vill dela utbildning, och om hur du själv kan öppna upp data, kommer vi att skriva om i vår. Vi ses!

 

Jättesupermånga MOOC hittar du här.

Den svenska sidan DigiRef för öppna lärresurser.

DOAJ – sökmotor för öppna vetenskapliga tidskrifter.

 

Bilder, överst först: Mathieu Plourde, Guilia Forsythe, Pieter Kuiper.

 

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *