ToolLibrary

Det kollaborativa 2015: som Uruguays president


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

 

Uruguays president plockar upp liftare i sin bil. Samtidigt utforskar flera svenska kommuner hur de kan bli mer kollaborativa. Slutet på 2014 bådar gott för att 2015 ska bli året då en kritisk massa börjar ta form för att utveckla rörelsen som många tror ska ta oss till det samhälle vi verkligen vill ha.

 speakerMattias

Mattias Jägerskog
Eldsjäl som startat upp och är underlättare för den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen. Mattias (fjärde personen från höger på bilden) är Connector för OuiShare Sweden/Scandinavia och arrangerar för tredje året i rad en festival om kollaborativ ekonomi – “Ouishare Fest” – i Paris. Han är också engagerad i Det kollaborativa samhället på facebook.

Varför är du intresserad av kollaborativ ekonomi?
Den transparenta och platta deltagarkultur som den kollaborativa ekonomin föreslår är lätt att bli kär i. Att se detta sätt att tänka praktiseras runtom i världen, och se att det på riktigt betyder så mycket för så många människor, är hoppfullt.

Vad förutspår du kommer att bli årets höjdpunkt inom kollaborativ ekonomi och dess rörelse?
Årets tema för OuiShare Fest är kanske det viktigaste hittills: ”Lost in transition”. Det är just “skiftet” som är utmaningen. Vi vet att det sker ett sakta skifte, men som vi skriver i årets tematext: ”What exactly are we transitioning to? What direction would we like to go in? What could a collaborative society look like?”

”Jag hoppas att fler kommuner blir inspirerade av de kommuner som redan nu utforskar hur de ska bli mer kollaborativa.”

Vad blir årets bästa initiativ inom kollaborativ ekonomi?
Jag tycker det är spännande att vad som händer inom bilpoolsvärlden, där till exempel Audi har flyttat in bilpoolen i själva fordonet i sig.

Vad hoppas du att din organisation kan bidra med till den kollaborativa ekonomin?
Inom Skjutsgruppen poängterar vi deltagarkultur och att öppen data är en jätteviktig del av den kollaborativa rörelsen. Vi blir inspirerade av alla andra som gör detta runtom i världen. Vi vill tillsammans öppna upp ännu mer data och bjuda in fler att vara aktiva deltagare under 2015. När kommuner, företag och organisationer öppnar upp och tillgängliggör sin data för alla så kan det som en konsekvens skapas massa nya fantastiska tjänster och lösningar, som kommunerna, företagen och organisationerna inte kan lista ut själva.

”Jag hoppas flera riksdagspolitiker ska göra som Uruguays president gjorde i veckan och plocka upp liftare i sin bil.”

Vilka vill du helst se ett samarbete mellan under det kommande året?
Jag hoppas att ännu fler kommuner blir inspirerade av de kommuner som redan nu börjar utforska hur de ska bli mer kollaborativa.

Vad vill du att Sverige ska hämta från den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Ett öppet sinnelag. Att människor vi inte känner inte är farliga. Där den kollaborativa ekonomin fungerar så kommer människor närmare varanda, och det kan vi inspireras av.

Vad vill du att Sverige ska sprida till den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Kooperativ. Kooperativ. Kooperativ. Detta är vi bra på i Sverige och all den erfarenhet och kunskap som finns kring detta i Sverige är något många efterfrågar i andra länder.

Vilket föremål är för dig mest förknippat med kollaborativ ekonomi och samarbete?
Tvättstugan. Vi tänker inte på det, men otroligt många av oss samarbetar faktiskt kring samma tvättmaskin. Sen är biblioteken ett bra exempel att inspireras av, det visar inte minst alla initiativ som lägger till “bibliotek” i sina namn, till exempel Klädbibliotek eller Verktygsbibliotek.

Vilken känd person i Sverige hoppas du kommer att frälsas av den kollaborativa ekonomin under året?
Jag hoppas flera riksdagspolitiker ska göra som Uruguays president gjorde i veckan och plocka upp liftare i sin bil. En liten handling för att visa på det samhälle vi vill ha.

 

Det kollaborativa 2015 enligt Mattias:
Det här är året då vi kommer se det privata lånandet av prylar och saker komma igång. Det är inte året då det kommer slå igenom på bred front, men det är året vi kan se tillbaka på som det år när kritisk massa började formas. Det är också året när svenska kommuner börjar utforska hur de kan underlätta för Kollaborativ Ekonomi, vilket vi sett börjat hända i slutet av 2014.

 

Det här är den tredje delen av DelaEkos intervjuserie Det kollaborativa 2015. I nästa inlägg möter vi Åsa Minoz, Mötesplats Social innovation.

Bild: Huvudbild av Richard Eriksson på Flickr.

 

 

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *