Amsterdam

Det kollaborativa 2015: Låt Amsterdam inspirera!


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

 

Ett digitalt tjänstesamhälle med smart resurshantering och mer fokus på livskvalitet  så skulle ett samhälle efter skifte från dagens konsumtionsbaserade ekonomi till kollaborativ ekonomi se ut. Det menar Åsa Minoz, samhällsentreprenör med bakgrund i innovationspolitiken, som vi möter i den fjärde och sista delen av Det kollaborativa 2015.

 

åsaminoz

Åsa Minoz
Samhällsentreprenör* som vill bidra till positiv samhällsutveckling med sitt företagande. Åsa Minoz skriver just nu en introduktion till ämnet “den kollaborativa ekonomin” på uppdrag av Mötesplats social innovation vid Malmö högskola. Hon har tidigare arbetat inom myndighetsvärlden, både på innovationsmyndigheten Vinnova och på regeringskansliet, där hon var drivande inom innovationspolitiken. Hennes stora intresse för social innovation är vad som har fört henne till den kollaborativa ekonomin. Bosatt i Stockholm med rötter i Småland.

*Samhällsentreprenör definieras som ”entreprenör som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål” (Mötesplats social innovation). 

 

Varför är du intresserad av kollaborativ ekonomi?
Jag tror att det är en viktig väg mot ett samhälle som är bättre för människor och för planeten, om vi kan lyckas bra med att skapa förutsättningar för det. Hela samhället är uppbyggt efter industriella principer och konsumtion och det är svårt att ställa om vårt sätt att tänka och göra till ett digitalt tjänstesamhälle med smartare resurshantering och mer fokus på livskvalitet. Men det är just detta skifte som kollaborativ ekonomi kan bidra i.

 

“Tiden är förbi för att tänka i silos. Det är dags att tänka i helheter och att samarbeta.”

 

Vad förutspår du kommer att bli årets höjdpunkt inom kollaborativ ekonomi och dess rörelse?
En viktig höjdpunkt för mig är Ouishare Fest i Paris i maj. Där träffas människor från hela världen som på olika sätt jobbar på att bana väg för kollaborativ ekonomi för att utbyta kunskap, inspireras och utmana varandra. Dit kommer företagare, politiker, akademiker, investerare och alla möjliga.

Vad blir årets utmaning för den kollaborativa ekonomin?
En viktig utmaning handlar om att skapa lagar och regler som på ett bra sätt tar vara på möjligheterna med kollaborativ ekonomi och samtidigt hanterar riskerna. Våra regelsystem idag är uppbyggda efter principer som bygger på ägande snarare än tillgång och på att utbyten sker mellan stora företag och små konsumenter, inte mellan enskilda människor som har mera jämbördiga relationer.

Vad blir årets bästa initiativ inom kollaborativ ekonomi?
Jag skulle inte vilja välja ut något enskilt, men snarare vilja se massor av initiativ på många orter och bygder i Sverige och världen. Jag hoppas på att bli positivt överraskad av många.

Vad önskar du dig för din kommun från den kollaborativa ekonomin?
Jag skulle önska att Stockholm skulle ta inspiration från exempelvis Amsterdam och satsa stort på kollaborativ ekonomi. Nyligen tryckte Amsterdam på startknappen i en storskalig satsning på detta. Ett initiativ startat av organisationen Share NL kallat ”Amsterdam Sharing City” lanserades i börjans av februari där ett stort antal små start-ups, stora företag, ideella organisationer, bibliotek, akademi och Amsterdams stad gör gemensam sak för att tillvarata möjligheterna med området och hantera utmaningarna.

 

“Hela samhället är uppbyggt efter industriella principer och konsumtion och det är svårt att ställa om”

 

Vad hoppas du att din organisation kan bidra med till den kollaborativa ekonomin?
Jag hoppas att den skrift jag håller på att ta fram kan hjälpa fler att få grepp om vad detta är. Jag vill på olika sätt fortsätta hjälpa mänga fler att navigera i den verklighet som håller på att växa fram. Många behöver mer kunskap om området och om vad som håller på att ske och de utmaningar och möjligheter det innebär. Det gäller till exempel företagare, politiker och tjänstemän från lokal till nationell nivå, och inte minst alla vi vanliga människor.

Vilka vill du helst se ett samarbete mellan under det kommande året?
Jag hoppas och tror att många samarbeten kommer att utvecklas inom området, mellan massor av olika organisationer och personer, inom näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Tiden är förbi för att tänka i silos. Det är dags att tänka mera helheter och att samarbeta utifrån för vem och i vilket sammanhang man vill skapa värde, och involvera dem som behövs och har ambitioner för verkligen att göra skillnad.

 

“Våra regelsystem idag är uppbyggda efter principer som bygger på att utbyten sker mellan stora företag och små konsumenter, inte mellan enskilda människor med jämbördiga relationer.”

 

Vad vill du att Sverige ska hämta från den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Massor. Jag tror att vi i Sverige ännu mer behöver koppla upp oss mot alla nätverk som finns internationellt och som utbyter erfarenheter och gör konkreta saker tillsammans, exempelvis mellan olika städer. Sharing Cities Network är ett bra exempel.

Vad vill du att Sverige ska sprida till den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Vårt starka fokus på miljö, inkludering och jämlikhet.

Vilket föremål är för dig mest förknippat med kollaborativ ekonomi och samarbete?
Det är nog en smartphone, eftersom den möjliggör massor som vi inte ens kunde tänka oss tidigare. Men man får inte glömma bort att det främst handlar om människor.

Vilken känd person i Sverige hoppas du kommer att frälsas av den kollaborativa ekonomin under året?
Kommunalråd tror jag är viktiga personer som behöver ha mer insikt om möjligheten underlätta framväxten av kollaborativ ekonomi för att utveckla sina kommuner för alla medborgare. De är ju alla kändisar på sina hemmaplaner. Därför säger jag alla Sveriges kommunalråd.

 

Åsa Minoz förhoppningar inför 2015:
Åsa tror och hoppas att kollaborativ ekonomi blir en viktig del i diskussionerna kring klimatmötet i Paris i slutet av året. Kollaborativ ekonomi blir mer välkänt hos vanligt folk även i Sverige.

 

Bilder: Huvudbild av Patrick Clenet. Porträttbild privat, ej under CC.

Mer om Amsterdam: På bloggen Collaborative Consumption kan du läsa om Amsterdam som Europas första Sharing City.

 

 

 

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *