Royal Wedding Stockholm

Det kollaborativa 2015 – Kommunerna på G


facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

 

Kronprinsessan Victoria börjar samåka och blir “den kollaborativa prinsessan”. Göteborgs stad utvecklar en strategi för att arbeta med kollaborativ ekonomi. I kommande tre inlägg spanar personer inom den kollaborativa rörelsen in i det kollaborativa 2015. I del 1 möter vi Tove Lund, Göteborgs kommun, och Henric Barkman, Karlstad kommun.

Henric Barkman

Henric Barkman
Hållbarhetsstrateg inom Karlstads kommun, expert på hållbar konsumtion och grundare av Swinga Bazaar (tillsammans med Anna Sundell) – en app som lanseras under år 2015 och som gör det enkelt och tryggt att låna eller hyra saker av varandra. Henric Barkman har forskat inom hållbar konsumtion och är författare till lic-avhandlingen Barriärer och broar för hållbar konsumtion.

Karlstads kommun
Inom Karlstads kommun pågår flera projekt inom kollaborativ ekonomi, bland annat “skåpet Tage” som föräldrar på förskolor kan använda för att lämna urvuxna kläder och hämta andra. Projektnamnet är lånat från Göteborgs kommun, i sann kollaborativ anda.

Varför är du intresserad av kollaborativ ekonomi?
Oj, det är så många intressanta och bra saker med kollaborativ ekonomi. Men framför allt för att den kollaborativa ekonomin har en så otroligt stor potential att bidra till hållbar utveckling, inte bara miljömässigt utan även socialt och ekonomiskt. Jag hoppas särskilt på dess förmåga att stärka det sociala kapitalet i samhället, det vill säga gemenskapen. Vi vet inte hur det kommer att gå med klimatet och miljön i stort, men om vi lyckas komma varandra närmare så har vi inte bara större möjlighet att se till att faktiskt går bra, utan också att möta de enorma utmaningar som ett klimat i kaos kommer att innebära. Sedan gillar jag saker som ligger lite mittemellan olika saker. Kollaborativ ekonomi är både politik och marknad på samma gång, både entreprenörsskap och aktivism.

Vad förutspår du kommer att bli årets höjdpunkt inom kollaborativ ekonomi och dess rörelse?
Om vi avgränsar oss till Sverige tror jag att det kommer utvecklas typ hundra Fritidsbanker [bibliotek för fritidsprylar, reds. anm.] 2015. Deras grej är så bra. Och arbetet med kollaborativ ekonomi i kommunerna kommer också att ta fart. Och ja … Swinga förstås då. Hihi.

 

Kollaborativ ekonomi är både politik och marknad på samma gång, både entreprenörsskap och aktivism.

 

Vad blir årets utmaning för den kollaborativa ekonomin?
Att röra sig från vad jag vill kalla för den andra generationens kollaborativa ekonomi-företag till den tredje generationen. Första generationen ser jag som de traditionella formerna av att låna, hyra, byta, med mera. Peer-to-peer men utan IT. Andra generationen är den som frontas av Airbnb och Uber, där rätt traditionellt företagande och startup-tänk tar sig an kollaborativa verksamheter. I den tredje generationen för vi in de kollaborativa principerna i själva grunden för företaget eller organisationen. Här vill vi med Swinga göra ett bidrag, och förstås finns det massa andra exempel som funnits ett bra tag, även under andra generationens kollaborativa ekonomi. Men de har inte riktigt lyckats bli affischnamn för rörelsen. Än.

Vad blir årets bästa uppfinning/initiativ inom kollaborativ ekonomi?
Kanske någon form av utvecklade och kostnadseffektiva fysiska taggar, det vill säga sensorer och sändare som kan göra att saker kan kommunicera med varandra. Men egentligen tror jag inte att det är de tekniska uppfinningarna som kommer att vara det viktigaste, utan hur vi strategiskt och kommunikativt får den kollaborativa ekonomin att växa under 2015. Det är ändå människorna som är grunden till ekonomin, inte tekniken.

Vad önskar du dig för din kommun från den kollaborativa ekonomin?
Att vi tar ett helhetsgrepp på kollaborativ ekonomi och lägger in det ännu mer i policys. Men annars tycker jag att vi är bra med på banan.

 

Jag skulle vilja se samarbete mellan alla grannar, nära som långt borta, oavsett bakgrund.

 

Vad hoppas du att din kommun kan bidra med till den kollaborativa ekonomin?
Att visa att det går att arbeta kollaborativt och vilka fördelar det kan ge för alla tre dimensioner av hållbar utveckling.

Vilka vill du helst se ett samarbete mellan under det kommande året?
Mellan alla grannar, nära som långt borta, oavsett bakgrund.

Vad vill du att Sverige ska hämta från den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Hm, det är ganska mycket, på sätt och vis, eftersom vi inte kommit så jättelångt här än.

Vad vill du att Sverige ska sprida till den kollaborativa rörelsen i resten av världen?
Kanske hur kollaborativ ekonomi parat med en utvecklad välfärd och hög tilltro till varandra kan bli ett recept för hållbar utveckling.

Vilket föremål är för dig mest förknippat med kollaborativ ekonomi och samarbete?
Kul fråga! En smartphone kanske? Det är en viktig underlättare.

Vilken känd person i Sverige hoppas du kommer att frälsas av den kollaborativa ekonomin under året?
Kronprinsessan Viktoria! Hoppas stenhårt på att Viktoria kommer börja samåka med hjälp av Skjutsgruppen och bli ”den kollaborativa prinsessan”!

 

Tove Lund

Tove Lund
Planeringsledare Hållbar konsumtion på Göteborgs Stad. Tove Lund arbetar med att främja hållbara livsstilar och göra det lättare för göteborgarna att agera hållart. Kollaborativ konsumtion ser hon som en viktig pusselbit i det arbetet.

Varför är du intresserad av kollaborativ ekonomi?
Jag ser att det har stor potential att bidra till en hållbar konsumtion och större resurseffektivitet när vi delar, hyr, byter och lånar istället för att köpa nytt. Det verkar också finnas mycket innovationskraft inom området och nya idéer för hur människor kan samverka mer vilket är spännande.

Vad förutspår du kommer att bli årets höjdpunkt inom kollaborativ ekonomi och dess rörelse?
Global Sharing Week i juni kanske, om många städer runt om nappar på att synliggöra den kollaborativa ekonomin för invånarna i städerna.

Vad blir årets utmaning för den kollaborativa ekonomin?
Att hålla isär de ”goda” initiativen från de företag (till exempel Uber) som kanske bara försöker rida på trendvågen och säger sig vara en del av sharing economy utan att riktigt vara det.

Vad blir årets bästa uppfinning/initiativ inom kollaborativ ekonomi?
Jag tror vi kommer se fortsatt många nya startups inom kollaborativ ekonomi. Om jag visste vad det bästa är skulle bli hade jag startat det själv, men säkert blir det något som underlättar delande mellan människor.

Vad önskar du dig för din kommun från den kollaborativa ekonomin?
Att Göteborgs Stad tar ett samordnat grepp, vilket är på gång. En strategi för kollaborativ ekonomi och tillsätter resurser för att jobba med det.

Vad hoppas du att din kommun kan bidra med till den kollaborativa ekonomin?
Marknadsföra och synliggöra det som redan finns i staden, men också underlätta för nya initiativ inom kollaborativ ekonomi, kanske också utveckla egna tjänster. Redan idag finns det till exempel enstaka bibliotek som lånar ut mer än böcker. Kommunens bostadsbolag äger ju också många hyresrätter i staden och kanske kan de utveckla delandet i hyreshusen.

 

Årets utmaning blir att hålla isär de ”goda” initiativen från de företag som säger sig vara en del av sharing economy utan att riktigt vara det.

 

Vilka vill du helst se ett samarbete mellan under det kommande året?
Fortsätta det samarbete som vi påbörjade 2014 mellan civilsamhället, offentlig sektor, akademi och näringsliv.

Vilket föremål är för dig mest förknippat med kollaborativ ekonomi och samarbete?
Oj, svårt att nämna ett specifikt föremål. Jag tänker nog allra mest på utbyte av kunskap och idéer, teknik och internet – hur det underlättar samverkan.

Vilken känd person i Sverige hoppas du kommer att frälsas av den kollaborativa ekonomin under året?
Statsministern – så vi får lite fart på nationell nivå!

 

Foton: Tack till Holger Motzkau (2010) för huvudbilden. Bilden på Henric Barkman är tagen av Lina Flodins. Porträttbilder ej under cc.

 

 

 

facebooktwittergoogle_pluspinterestmail

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *